tisdag 22 februari 2011

En fantastisk dag!

Dagen började med 30 min Cykel, 30 min Core och ett supersnabbt benpass på Kompassen tillsammans med bästa träningskompisen Peter. Dock tränar man mest magmusklerna när man tränar med honom eftersom han är så förbannat rolig hela tiden så man skrattar sig till...magrutor? Man kan alltid hoppas. Efter träningen blev det dags för examination i skolan och trots starka tvivel så gick det vägen och både jag och Stina och troligen även resten av gruppen blev godkända. SÅ SKÖNT!!! Lagar och författningar är inte det roligaste vi har gjort under våra två terminer. Bra att kunna, men inte jätteskoj.

Efter skolan cyklades det igen, denna gång för grymmaste Andréas som levererade ett kick ass-pass som vanligt. Dock var mina ben trötta och min cykel lite trasig och varierade mellan skittungt och inget motstånd lite av sig själv... Men det blev bra ändå!

När cykelpasset var avklarat spenderades kvällen hemma hos Thomas. Han bjöd på sjukt god mat och vi pratade, pratade och pratade. Vissa vänner borde jag träffa oftare, han är definitivt en av de! Så jävla fin är han! Världens bästa Thomas. Vi får alltid bra idéer när vi umgås, sen att vi förverkligar mindre än hälften på grund av tidsbrist är en annan sak för när vi väl gör något så tenderar det att bli sjukt bra. Nu har vi ett nytt projekt på gång och det SKA bli av och det kommer bli sjukt bra. Jag är så jäkla taggad och det har med musik att göra och kommer bli så fantastiskt roligt :) Woooho!

Imorgon är en sjukt spännande dag i skolan för imorgon ska vi få lära oss att sätta PVK, perifer venkateter. Jag har längtat!!! Mina egna upplevelser av PVK som patient är väldigt delade, ibland har det gjort så in i helvete ont och ibland känns det inte alls. Jag föredrar att lära mig det senare, att sätta den så smärtfritt som möjligt. Klart det beror på patientens känslighet och kärl också, men ändå... Tekniken gör mycket! Det kommer bli SÅ roligt! Dock får vi nog inte öva på varandra imorgon, men om man tjatar lite så... ;) Stina får mer än gärna öva på mig, jag litar på henne, och hon säger att jag får öva på henne också så man kan alltid hoppas att vi får. Jag vill i alla fall definitivt göra det på en klasskamrat innan jag gör det på en patient och inte bara ha erfarenhet av att sätta PVK på skumgummiarmar när jag kommer ut på praktik om ett par veckor :P

Nu blir det sängen. Godnatt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar