Den värsta klassen i mitt liv...

I torsdags, alltså för en vecka sedan, körde jag den värsta klassen i mitt liv. Jag har instruerat i över tio år och jag kan verkligen inte minnas en enda klass som känts så lång och... ja, nästan outhärdlig som denna. Varför? Jo, för att jag åt laxpaj till lunch i skolan! Det är inget fel på laxpaj, det är hur gott som helst, men just denna var ju mindre bra eftersom jag redan efter tjugo minuter fick ont i magen och började känna mig lite konstig. Illamående liksom. Inte så att jag behövde gå hem, men jag var inte på topp.

Efter skolan åkte jag hem och vilade någon timme och sedan åkte jag iväg till gymmet för min underbara torsdags-Combat. Jag mådde lite bättre efter vilandet, trodde jag... En kvart innan klassen började jag på riktigt pissigt, rent utsagt, men det var ju liiiite sent att försöka hitta en vikarie vid det laget. Femton minuter innan passet gjorde jag sådant där som kroppen gärna vill att man gör när man är matförgiftad, när maten kommer tillbaka upp samma väg som den kom ned, ni vet. Sedan var det liksom bara att köra.

Hur jag lyckades genomföra klassen vet jag inte riktigt, det krampade i magen och det kändes som att jag skulle svimma så fort jag stannade upp, men jag kunde inte köra på fullt ut heller eftersom kramperna i magen blev värre då. Efter klassen blev jag hämtad med bil eftersom jag inte vågade ta bussen hem, och sedan blev jag liggandes på soffan hela fredagen. Om jag får välja en klass att radera ur mitt minne så blir det lätt den här. Och fel gjorde jag också, i koreografin. Två gånger. Stackars deltagare... Tur att de är så grymma att de kan koreografin nästan lika bra som jag vid det här laget!

Nu är jag frisk igen (och har varit det ett bra tag, såklart) och jäkligt laddad inför morgondagens Combat. Då jäklar ska det kompenseras för mina bad instructor-skills förra veckan ;) Ojojoj vad vi ska köööööra!

Och just for the record, jag tränar ALDRIG när jag är sjuk. Och med sjuk menar jag då förkyld, feber, ont i halsen... Ni vet, sjuk helt enkelt. Detta var ett nödfall, ett undantag, och hade jag vetat hur kass jag skulle bli hade jag valt att skaffa vikarie, även om det hade tagit emot :)